Back on track efter ett mer eller mindre fritt fall, det är skönt att vara tillbaka men jag vet att det nu i början kommer att vara trögstartat, just därför kommer jag att hålla mig kort.

De senaste tre veckorna har varit totalt underbara, jag har inte behövt lägga mig ensam en enda kväll, jag har alltid fått en godnattpuss och en godmorgonpuss. Jag har fått vakna & somna brevid min andra halva i tre hela veckor, ingenting kan vara mer underbart än det. Dessutom så har vi haft vår bebis också, som är busig som aldrig förr.
Helgen har spenderats i Stockholm och det har varit skoj, har hälsat på syster. På vägen hem i eftermiddags släppte vi av A vid tåget och han är nu på sitt håll medan jag sitter här i min ensamhet och bara längtar.

Imorgon tar skolan sitt allvar igen och de vardagliga rutinerna tar fart igen. Jag är helt omotiverad och jag vet att detta året kommer att bli ett förbannat jobbigt år, allra helst när min andra halva jämt och ständigt är en evighet ifrån mig :( fan också, det känns redan som ett helvete :/
Dessutom så får jag antagligen inte träffa honom i helgen heller, pissrumpa.

Nu ska jag gå, jag kommer aldrig att komma till ro att sova ikväll- det är för tyst och ensamt.
Adjö!