Stopp!

Jag börjar bli tom, det står helt still uppe i hjärnkontoret- det strejkar och har slutat jobba.
Undra vad jag har gjort för att förtjäna det? När jag behöver det som mest så lägger det av, nästan iaf.
Det känns inte som om mina lediga dagar är särskilt lediga längre, antingen måste jag vara i skolan, eller måste jag agera skola hemma, antingen det ena eller det andra- riktigt så känns det inte som att det ska vara.
Gå in i väggen har för mig alltid bara varit ett bra uttryck, men snart känns det verkligen som det om även det är en liten vägg så är det en vägg.

Dagen blir speedad och jag börjar den med mat innan jag måste cykla till skolan!


Avtryck

Kommentera inlägget här:

Namn:
Du kommer tillbaka?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0