Jag har sagt det tidigare men jag upprepar det.
Som den stressmänniska jag faktiskt är så har dagen gått i ett och jag kan inte ens andas ut ännu, jobbigt nog.
Visserligen gick skolan i måttligt lugn takt men sen var det ett i ett i ett och det tär på mig som bara den :/ Nu är första biten över och jag hoppas att resterande bitar också är det snart, för även om det inte syns så finns det där.

När det var över så tog jag snålskjuts upp till söta Alexandra där Emmie också befann sig, vi fick börja med att gå till kometen för att köpa rätt färg och därefter var det full gång och nu är jag hemkommen med lååångt hår. Har precis duschat och känner mig stressad som en gris nu, har inte packat till imorgon, vet inte vad jag ska ha med mig, jag måste plocka i ordning fixa ner Enzo's saker, ja herregud. Det är tur att natten är lång.

Nu måste jag rusa, hoppas ni har det bra där ute i höstmörkret.
Kram