It's not me
Tills vidare, all kärlek.
Vi hörs när vi hörs!
Mitt lilla lyckopiller! ♥
Ordlöst
Jag har inte tid att vara sjuk nu, jag har allt annat än det. Jag vågar absolut inte tänka på konsekvenskerna och jag vågar allt annat än att öppna min kalender för att se hur mycket som ska göras på så kort tid.
Jag har klarat mycket och oftast så presterar jag bättre under press, men inte när det är press som gör att jag inte kan sova, inte vill vakna, inte vågar öppna ögonen och som gör att jag får ångest över nästkommande dag innan jag ens hunnit gå hem.
I vanliga fall så är jag en stressad människa, i nuläget kan jag knappast hitta ord för att beskriva mig.
De närmsta dagarna så gömmer jag mig med mina måsten, min otroliga prestationsångest, en otrolig rädsla och en fruktansvärd längtan.
Söndagspuss
Igåreftermiddag var vi i Globen och kikade på The last Bounce, det var utan tvekan galet. Jag har inte riktigt landat med hur otroligt duktig man kan vara så mer om det en annan gång, kanske. Det har varit mycket resande, precis som vanligt. Jag läntar tills jag slipper ut och fara varje fredag och söndag, tåg är inte riktigt min grej längre även om jag kan tycka det är mysigt att se landskapen flyga förbi och försöka fundera ut vad passageraren brevid mig har för drömmar så har jag snart gjort mitt.
Fredagsambitioner
Nationellt prov i alldeles för många timmar gör huvudet helt tomt, jag får inte ut ett enda vettigt ord.
Vi tetsar på storstadslivet över helgen. Ingen är ett fan av det, ett par dagar går an men inte längre.
Stockholm är en farlig stad och jag håller med Håkan "..stockholm blir aldrig min stad.."
Ska packa ner lite tillhörigheter som är nödvändiga. Leta fram en oläst bok och åker tåget till Jkpng för att möta upp min bättre hälft. Han är bra han..
Jag återkommer, men ingen vet när..
Puss & Kärlek!
Har lyckats på andra vägar..
Detta foto symboliserar en viss känsla för mig. Just den känslan springer jag runt med idag. Jag är lycklig, så fruktansvärt lycklig. Ibland undrar jag hur jag kan missa den känslan, gå förbi och glömma bort allt bra jag har trots allt kaos.
Jag har haft en mysig dag med min mamma. En mysig kväll med mina fina samhällsvetare och allas våran J. Jag fortsätter mysa ikväll. Fortsätter att se möjligheter i allting.. fram till dess att jag trillar ner igen!
Tjejer gör det bäst
Bästehelgen. ♥
Jag ska bli bättre på att göra saker som är roliga och inte hela tiden förlora mig bland alla krav och måsten. En dag så ska jag lära mig att lita på mig själv, att jag kan och inte alltid kolla bakom axeln. Vi pratade om livet långt efter småtimmarna, både fredag och lördag. Jag är så otroligt lyckligt lottad och känner mig just idag väldigt rik. Gårdagens känsla överväldigade mig, utan tvekan och jag tror att jag lever på den ett litet tag till. Efter mycket övervägande så gick vi ner till puben igårkväll, vi gjorde definitivt fel val.
Idag så förföljs jag av ett moln av trötthet, precis vad jag förtjänar. Försöker redigera bilder till mitt projektarbete, jag har utan tvekan tagit mig vatten över huvudet men jag är inte jag för ingenting. Ikväll badar jag, dricker te, läser skvallertidning och ser på en film jag vet mördaren i innan den ens har hunnit börja.
Jag vet att det kan verka märkligt..
men..
Jag är inte mer än människa och idag är jag inte ens det.
det är konstigt hur det kan storma som på stora hav i en lite bäck
Stormen vänder
Påtal om jobbiga saker, inte fullt så jobbigt och absolut inte på ett sådant sätt men fysiskt. Idag har jag gjort mig förtjänt av att sitta i en soffa i ett år, eller nej nu överdrev jag igen. Men så många skottkärror ved jag har kört idag, jag hoppas att det räcker länge, för jag vill inte göra det igen på flera år. men allt för min kära mormor, som säkert äter tårta på sitt moln i himelen.
Ikväll kollar jag troget på andra avenyn, ser en film jag sett många gånger förut och tänker igenom hur snabbt allting kan vända.
Tisdagspuss
Det kommer att vara intensivt. Efter att idag har fyllt upp min kalender så vågar jag knappt öppna den igen. Jag är utan tvekan en upptagen kvinna, synd att säga något annat.
Jag har fått tillbaka en del av det hopp jag förlorade för ett tag sen. det kan gå vägen, trots allt. Men om det inte går vägen, vad händer då. Jag konstaterade att jag snart står utan någon mark under fötterna, att jag kommer vandra omkring som en osalig ande, till dess att jag vet. Jag har svårt för det där med att tappa kontrollen och det är precis vad jag kommer att göra.
Tidigare i eftermiddags så låg vi på studsmattan för att ta fram barnet inom oss, jag & min fina barndomsvän. Vi sprudlade av ideér och när det samtidigt slog mig att jag snart inte längre kommer att bo på skåns mark så försökte vi gnida halvhjärnorna samman för att smida lite planer, jag hoppas att det går vägen.
Fortsätt simma...
Tågkrångel, precis som vanligt slutade i Taxi sista biten. Jag är på skånsk mark igen. Jag är inte bekväm med ensamheten, att sova ensam igen kommer att vara en katastrof. Imorgon är det tillbaka till verkligheten, inte heller det är jag bekväm med. Just nu så tror jag ingen längtar mer än jag!
Ett sällsynt exemplar..
Det kliar i fingrarna. Jag vill få ut så mycket, men jag vet inte hur. Jag har glömt hur man gör, jag vill inte vara en öppen bok, inte längre men det är svårt att låta bli. Lars Winnerbäck är mannen som håller i alla väder, han är nog sveriges klokaste, jag är säker på att jag inte är ensam om att tycka det. Många av hans meningar är som tagna direkt ur livets bok, det är konstigt. När sommaren kommer...
Jag har haft en bra dag, jag älskar spontanitet. Klockan två bokade jag dejt med finaste Linda. Klockan fyra så satt vi på ett av stans mysigare café. Pratade om livet, om det som varit och om det som kommer. Linda är klok, hon är lite av en ledstjärna, jag är säker på att hon kommer göra stordåd, bara genom att vara sig själv.. Hon är förresten också en sån.. som är duktig att sätta ord på allt man själv inte klarar av att förklara.
Ikväll går jag i housewives-gängorna igen, vad det innebär, det vet ni redan.
Solen går ner över taken och vinden har vänt..
Jag vandrar som en ande och trivs med tystnaden. Om dagarna fixar jag i lägenheten som en trogen hemmafru. Jag går långa promenader med min söta Enzo. Plockar bland skolsakerna och räknar ner till den dagen jag står fri som en fågel. make a change. Jag har skämt bort mig själv. en klänning, ett linne och en tröja. Jag hade sett fram emot en fika för att ta igen förlorad tid och prata om livets alla kval, men det härjar magsjuka både här och där.
Solen gick precis ner utanför taken. Tidigare i eftermiddags så var jag på anställningsintervju, jag kände mig vuxen och hoppas på magkänslan. Precis så var jag & Helene var ute på en kvällspromenad. det är härligt att inte behöva klä sig för istid längre. Nu fixar jag mat till Enzo, snart rastar jag honom för natten och senare pysslar jag om min sjukling och pussar på honom lite extra mycket.
Påskpaus
Jag tog en påskpaus, från allting. Men nu är jag tillbaka.
Det har varit en mysig påsk. Vi har träffat lika många välkända ansikten som obekanta, jag älskar nya själars historia. Vi har sett galna tonåringar men lika många vuxna, det är härligt med människor som aldrig glömmer vart dom kommer ifrån. Lager 157. en ny hatthylla iallfall, den är bedårande och kommer göra sig utmärkt på våra få kvadrat. Cluedo, jag kommer aldrig att kunna lära mig förlora ;)
Ikväll är det hockey. Johan Falk. Jag har köpt godis, min andra häflt kommer hem om en stund.
Ni kan ju gissa om jag ska mysa hela kvällen, men först en kvällspromenad med min fyrbenta.