.. och jag vill nästan skratta när jag ser hur den rasar samman, men jag har förmycket känslor för det och därför tycker jag mest synd om dig som inte öppnar ögonen & möter verkligheten av möjligheter istället.

Jag ligger fortfarande där nere och krälar, men tids nog kommer jag upp igen. Som en klok Linda sa så är livet inte så allvarligt, men trots det så ser jag livet ur det allvarligare perspektivet, stundvis så är det bra men stundvis så är det också förjävligt- som i en situation som denna.

Jag känner mig fullkomligt utmattad, jag har en hel hög va massa måsten men noll motivation och då går ingenting, då känner man sig bara sådär otroligt hjälplös och allmänt kass. Men en dag så lovar jag er att jag trots detta har åstadkommit något som är bättre än ni någonsin kan ana er :) Jag är envis och jag ger aldrig upp, även om jag ibland tror att jag ska göra det.

Skönt med två lediga dagar nu även om jag måste ägna tid till skolan, det får jag ta då men någonting måste göras för att saker & ting ska gå framåt- men jag kan om jag vill, det vet jag innerst inne. Fick klipptid med kort varsel, så imorgon klockan 11 ska jag infinna mig på salongen, ska bli skönt att kunna visa sig ute utan att skämmas så det blir ingen sovmorgon och dessutom så har jag lite ärende som ska uträttas därefter.

Vill ha fredag nu, A kommer och jag har bestämt att vi ska ha myshelg :) Hoppas på att det går någon bra bio i stan.
Godkväll!