Det är visst nån som är tillbaka...

För drygt en vecka sedan så gick jag på lov med hoppet om att stressen skulle vara som bortblåst när jag kom tillbaka, men jag högg i sten. Tillbaka i den verkliga vardagen och allt vad den för med sig så känner jag mig precis lika stressad idag som jag gjorde måndagen för två veckor sedan, de är konstigt det där att jag aldrig lyckas springa ifrån det som flåsar mig i nacken.

Det mesta på alla to-do-listor i världen hånflinar åt mig som en påminnelse om vad som egentligen borde göras och det ska göras, me inte riktigt nu. En dag, väldigt snart ska jag rannsaka mig själv från topp till tå, ta tag i alla måsten och vädra ut allt oinbjudet besök, men först måste jag hinna ifatt. Tiden börjar bli knapp, jag ska bara inse det.

Ikväll läser jag engelska, dricker té, låter gamla favoriter stå på som bakgrundsljud och strukturerar, jag måste lära mig!


Avtryck

Kommentera inlägget här:

Namn:
Du kommer tillbaka?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0